Our Brains are like ("Human") Computers & Pionfrossa

All our life experiences are stored in our brains. 

Memories is what they're called. And memories,

 especially memories of big things like the "love

 of your life" and losing that love have lots of 

triggers. 

Their face, smells, scenes, conversations, 

passion, dreams, laughs, tears, hurtful words, 

physical connections, "your song", thousands of 

sensations and emotions that make up the

 memories.

Our computers, I mean our brains, store those
 memories and just lika a computer, can bring 
those files, I mean memories back up on 
the screen, I mean in our consciousness.


The memories (files) are all there.


Now our applications (habits) are how we handle
 those memories (files).

If you bought a brand new computer and 
took your old one and put it on a shelf for
 eight years, everything stays intact. So if 
you fired it up eight years later, everything
 would still be exactly where it was
 eight years before.

Same folders, same colors, same fonts, 
same everything.

Our brains are the similar. Our memories
 have a physical address. The memory of 
your first kiss is still in the same place it 
was the day it was first imprinted on 
your brain.

Unlike computers, we can't delete bad 
memories. 

We can only change how we perceive them 

and what they mean to us.

So since we can't actually delete bad 
memories (files), or erase bad habits 
(programs) from your brain, the best and 
most effective way to get yourself

 over them is to override them with new
 "files" and "programs" To change what the
 bad memories mean.

Since the old events will always be there, 
the best you can do is to make them mean 
something else. Or shrink them. 
Change their color. Make them look 

and feel less "real".

That it what "releasing" and "clearing" 
statement do.

And remember repetition. 

Repetition is the key. Relasing statements 

actually have the "problem" built in.

"I have let go of all (state the thing

 you've let go of)"

"I have risen above (state some tragedy/bad habit)"

"I have replaced (state problem 

behavior/emotion) with (empowering/success

 producing behavior/emotion)"

"Whenever (negative thing) happens, 

I think/act in some positive way)" 

Ooooh can this get your mind going ...... ;)

For example bad habits and fears usually 

have a positive intent. Fear for example grabs 

you typically when there is a real or perceived

 risk of loss or danger.

And the brain doesn't want to get rid of the

 fear, even if it's irrational fear, because it 

thinks that it is protecting you from real

 danger. See?

So when you try to let go of the unnecessary

 fear, there can be rebellion by your mind. 

Getting rid of a particular fear that you have, 

your mind may reason, will make you do 

stupid, careless, reckless things.

And we can't have that now ......

This is what makes changing how we 

think and act so hard.

This is the dynamic that makes most all 

self-help/how-to info totally useless ...... 

not because it isn't good advice, but because

 there is now way in the world you will ever 

follow through on most or any of it.

You just gotta alter the files and programs in 

your computer, I mean your brain, so they don't

 read the same way any more.

If you don't?

Your computer, I mean your brain, 

won't run right.

Avslutar med en favorit: Den kvinnliga 

och den manliga hjärnan. Hmmm ja det är

inte så konstigt att det uppstår konflikter och 

att vi inte alltid förstår varandra ;)

I'm joining:

          

Ha det Gott!  Kram

Människans alla åldrar

Vi är alla åldrar för varandra.

En är liten och en är stor. Ibland är det tvärtom.

Vi är trotsiga tonåringar, insiktsfulla gamlingar,
sökande vuxna eller lekfulla barn.

Rollerna kan skifta ofta. Vi är alla åldrar för varandra

 och det är bra att bejaka detta inom oss.

Detta gäller i alla olika relationer.

Klokskap har vi alla oavsett ålder och vi lär oss alltid

någonting av varandra ...... eller hur ? ;)

Det finns en fantastiskt renhet och klokhet hos barn
som vi vuxna många gånger lyssnar alldeles för lite på.

Om vi alla vuxna hade bättre kontakt med vårt inre
 barn så skulle världen se annorlunda ut.

  

Många möten väcker minnen från förr. När vi
känner oss övergivna, utsatta eller invaderade
vaknar också känslorna vi hade som barn och som
vi ofta gömt undan långt inom oss.

Men vårt inre kan också leda oss till ett sannare liv.

 Genom att ta hand om sitt inre barn får vi
bättre relationer.

Föreställ dig personer i din omgivning som spädbarn

och hundraåringar. Det ökar garanterat både ens

förståelse och ödmjukhet inför andra människor.

När vi talar om det Inre barnet så är det en symbolisk

 bild av våra känslominnen från barndomen.

Dessutom finns det väldigt många äldre människor

 som känner att de inte blir lyssnade på .... som

om deras röst och åsikter inte räknas längre .....

detta gör mig uppriktigt ledsen att vi inte tar vara

 på de äldre och allt de har och ge och behöver :(

I dagens samhälle finns det ingen tid till detta

verkar det som många tycker ..... eller man tar

sig i alla fall inte den tiden.

Vi åldras inte för att vi blir äldre utan för att

vi slutar leka ;)

Vi har alla som sagt alla åldrar inom oss och det finns en bank
 av minnen från allt vi varit med om, från späda år till gårdagen.
Vissa av dessa minnen är laddade antingen positivt eller negativt.
Dessa har en tendens att stanna kvar.

Vi tolkar minnena och bygger också vår världsbild med hjälp
 av dem. Har vi varit med om att bli sårade eller kränkta som
 barn, så tror vi gärna att det är så det är här i livet.
Även om vi gör allt för att undvika det.

Och inte nog med det - vi har dessutom en tendens att
återskapa liknande situationer så att vi bekräftar vår egen
världsuppfattning. Så länge vi lever för oss själva kan allt
verka frid och fröjd. Men så fort vi möter andra människor,

spelas dramat upp på nytt.

Vi verkar ha en inbyggd radar som gör att vi hamnar i
liknande situationer om och om igen. Den som är rädd för
att bli övergiven, blir det många gånger. Den som är rädd att
bli besviken, kan vara säker på att hamna i situationer

där hon, han eller hen ;) blir det.

Detta är förstås smärtsamt. Men det är ofta när vi har utsatt
 oss för detta (kanske för många gånger) som vår inre utveckling
 och resa kan börja och vi börjar inse att det ligger inom oss
själva och att vi därmed kan förändra oss själva.......
och på så sätt skapa nya och sundare relationer.

Hmmm detta blir en lååång text detta ;) får nog lägga
 in lite fler bilder ..... ;)))

Många som upplevt/upplever en känsla av tomhet försöker

fylla denna tomhet med en massa olika "saker" detta är

en vanlig orsak till varför människor börjar med olika

missbruk ....... helt enkelt för att döva den smärta

som finns djupt inom personen.

Ju mer vi lär oss att känna efter vad vi verkligen känner utan

att snabbt ta till försvaren som bara är kamouflage desto mer

kan vi ta ansvar för våra liv. Då behöver vi inte anklaga,

stänga av eller skylla ifrån oss, utan kan i stället pröva att

sätta ord på känslorna.

När vi vågar stå för sårbarheten tar vi hand om

 vårt Inre Barn. Det är dessutom modigt och vackert

 att göra detta oavsett ålder :)

  

Men att ta hand om sitt inre barn är inte annorlunda är vanligt

 "föräldrarskap" så självklart ska man lyssna och försöka förstå

 utan att döma men inte curla ;) och naturligtvis finns det gränser

 för vad man bör "ge sitt eget inre barn" annars kan det lätt bli att

 man ger sig/gör sig själv "björntjänster" som gör mer skada

 en nytta ;)

Människan har en inbyggd längtan efter att få bli den hon
 är innerst inne. Att bejaka barnet inom sig, det ursprungliga
 och skapande, är vägen till ett liv i harmoni med omvärlden,
med sig själv och med insikten att det är i ögonblicket och i
stunden som varje människa lever ......

Själv har jag aldrig riktigt förstått varför vi är så åldersfixerade
i Sverige ...... Ja jag upplever att det är väldigt svenskt att vi har
så lätt för att kategoriserar människor efter ålder. Detta reagerade
 jag på redan som barn och tonåring och för min egen del så har jag
alltid haft vänner och umgåtts med människor i alla olika åldrar
 utan att ens tänka på åldersskillnaden. Vi har alla så mycket
att lära av varandra om vi bara väljer att se det så. Det viktiga är
 att vi förblir nyfikna på livet och vill lära oss nytt och få nya insikter.



Vi människor är inte vår ålder ..... det är bara en siffra ;) fast vi
 lever i ett ganska åldersfixerat samhället så kan vi själva välja
vår inställning och vårt förhållningssätt till ålder och det handlar
till sist trots allt om att ...... vi är inte äldre än vad vi gör oss ;).

 Tycker man att mycket är försent och att en hel del är kört på
grund av åldern ( hör tyvärr dessa argument förvånansvärt ofta )
 ..... då blir detta ens sanning - en självuppfylld profetia
och det blir detta som man faktiskt signalerar ut i olika
sammanhang. Och resultaten blir därefter och så får man
ytterligare en bekräftelse på sin "sanning" om att det
 är nog min ålder som gör att .... det är inte lönt ....
det är för sent .... om jag bara var yngre ...... osv.

Att bli äldre är en förmån som tyvärr inte alla får uppleva!

Så låt oss lyssna och lära av varandra både stora och små .....
Vi går alla i Livets Skola ;) och möten med människor
 är verkligen Livet <3

Avslutar med ..... ( Ja det är inte slut ännu :))) här kommer

meeer text ;) att citera Brandon Bays från hennes bok Resan

 ..... som är en bok och behandlingsmetod som jag verkligen kan rekommendera för dig som är intresserad av personlig utveckling

 ..... som egentligen handlar om att bli den Du är ;)

"Jag hörde en gång en berättelse om att var och en av oss kommer

till livet som en ofördärvad, ren, felfri diamant. Men prövningen

att växa upp och livets plågor får vår medfödda strålglans att

döljas av en massa skräp.

Sedan när vi blir vuxna, stryker vi ett lager blank, glänsande

fernissa över alltihop. Vi visar upp denna artificiella fasad för

världen och förundras över att ingen verkar tycka att den är så

märkvärdig. Med tiden kan vi till och med komma att tro att

detta skyddande skal är vårt verkliga jag, och vi formar hela

 vår personliga identitet kring det.

Men om vi är riktigt lyckligt lottade skänker livet oss en gåva

 - vi blir "väckta". Någonting händer när vi för ett ögonblick

bryter igenom den hårdnande ytan, ser förbi lagren av lort och

 får en skymt av det strålande ljuset djupt i vårt innersta.

Är vi sedan riktigt, riktigt lyckligt lottade ägnar vi resten av livet

 åt att resa hemåt in i denna underbara skönhet och frihet.

Vi upptäcker att vi alltid varit, och alltid kommer att vara,

denna ofördärvade, felfria diamant.

Detta är berättelsen om resan hem och om själens ständiga

uppmaning till oss att erkänna storheten inne i oss själva.

Den är din väckning, din inbjudan till att äntligen komma

hem till den du verkligen är.

Du är det som du söker"

                                              - Brandon Bays

PS: Kul att du kommit ända hit i texten/blogginlägget och nu

 blir det Inte ett ord till mer i detta inlägget. Ska bara avsluta :)))

 ..... Om Du läser dessa rader så har du förhoppningsvis läst allt

det andra också ..... om du bara har scrollat ner och bara tittat lite

snabbt på bilderna .....för texten kändes för lång och du har inte tid

 ja då är det din förlust ;)

Börja då gärna om igen på rad 1 i texten/blogginlägget ;)

Skämt och sido ..... Var och en Väljer själv .....

Frihet är viktigt .... Som sagt det där med att ta sig tid .....

Annars finns blogginlägget kvar när du eventuellt har mer tid ;)

                         

Tack för titten & Lev Väl!  Kram

Doors

Tänk vad många vackra dörrar det finns egentligen :)

Dörrar som känns spännande och ger en känsla av
förväntan och nyfikenhet på vad som finns på
andra sidan

Slitna men vackert åldrade dörrar

Underbar färg :)

Dörrar i härliga färger blir som ett utropstecken
på ett hus!! ;)

Röd dörr med hjärta ..... I like :)  

Visst blir man glad och varm inombords

Spännande dörr ...... eller hur!? :)

Hmmmm vad månde finnas här innanför ......

Underbart dörrhandtag!

Vacker mystik

Fantastiskt vacker dörr!

Vackra, vackra detaljer ......

Vacker gammal dörr ......

Gorgeous!

Fantastico!

  

Dörrar till olika känslor .....

Vissa av våra dörrar öppnas lättare än andra, en del
dörrar kan gnissla och ibland står vissa på vid gavel,
andra blåser igen eller smäller igen ...... och ytterligare
andra kan kännas så tufft och jobbigt att öppna och
titta in i . 

Visst är det symboliskt med dörrar på många sätt
 .... Ibland stänger vi dörrar och går vidare för att
vi väljer att göra det eller för att vi känner att vi
"måste" av olika anledningar.

Vissa dörrar som öppnas kan vara livsavgörande

och förändra vår tillvaro och vårt liv fullständigt

Vissa dörrar kan få oss att känna att det finns ett liv

före och ett liv efter att denna dörr öppnats

Andra dörrar behöver bara öppnas för att kanske

 påminna oss om något vi gömt eller glömt inne i oss

och som det var dags att plocka fram i ljuset och

 sedan gå vidare ......

Vissa dörrar öppnas av nyfikenhet andra kanske av

skräckblandad förtjusning

Ytterligare andra dörrar ger oss budskap och påminner oss

genom att vi mår dåligt på olika sätt ...... de helt enkel

pockar på vår uppmärksamhet mer och mer och vårt lidande

 blir större och större tills vi helt enkelt kapitulerar och

öppnar dörren .... nästan som om vi tvingats för att vi inte

 uthärdar smärtan längre ......

'

Vi har alla många sidor inom oss ..... vi människor är väldigt
mångfascetterade och man brukar tala om vikten av att våga
se och "erkänna" alla sidor även de mörka och försonas med
 dessa ...... här kommer acceptansen in igen ;)

Att våga känna sin skugga, acceptera den och till och med 
omfamna den är viktigt för att kunna må så bra som möjligt.

Skuggan kan liknas vid en lång säck som vi släpar efter oss.
Vi tillbringar livet fram till dess vi är tjugo år med att bestämma
 vilka delar av oss själva som vi ska lägga i säcken och sedan
 resten av livet med att försöka plocka upp dem igen.

Jung var först med att använda termen "skuggan"
om de delar av vår personlighet som vi har förkastat på
grund av rädsla, okunnighet, skam eller brist på kärlek.

Det som vi har stängt dörren om ......

Det som vi gör motstånd mot fortlever och om vi istället kan

acceptera alla sidor hos oss själva ..... så mår vi så mycket bättre.

Vägen att må bättre är genom känslorna och inte att fly undan

från dessa med hjälp av alla handa bedövningsmedel som

till exempel droger.

Tillbaka till våra mörka sidor ;) de flesta är rädda för att se

och konfrontera sin mörka sida (mörka sidor ;)), men det är

i själva detta mörker du/vi kommer att hitta den lycka och det

självförverkligande du har längtat efter.

Världen inom oss kan illustreras med hjälp av ett slott.

Föreställ dig att du är ett slott med långa korridorer och
tusentals rum. Varje rum i slottet är fulländat och innehåller
 en speciell gåva.

Varje rum representerar en sida av dig själv och är en viktig

del av hela det fulländade slottet. Som barn utforskade du

varenda tum av ditt slott utan att skämmas eller döma ut något.

Orädd letade du i alla rum efter juvelerna och hemligheterna i dem.

Kärleksfullt godtog du vartenda rum antingen det var en

klädkammare, ett sovrum, ett badrum eller en källare.

Alla rum var unika.

Ditt slott var fullt av ljus, kärlek och förundran sedan hände
det en dag att någon kom till ditt slott och talade om för dig
att ett av dina rum var ofullkomligt, att det inte hörde hemma i
ditt slott. Någon föreslog att du borde stänga och låsa dörren till
det rummet om du ville ha ett fulländat slott. Eftersom du
ville bli älskad och accepterad stängde du genast av det rummet.

Detta är en omedveten process som bara sker mer eller mindre
hos oss människor.

Efter hand som tiden gick kom fler och fler människor till ditt slott.
Alla uttryckte sina sina åsikter om rummen, vilka de tyckte om och
vilka de inte tyckte om. Och så småningom låste du den ena dörren
efter den andra. Dina underbara rum stängdes till och mörklades.
En kretsgång hade inletts.

Från och med då stängde du fler och fler dörrar av alla möjliga
anledningar. Du stängde dörrar därför att du var rädd, eller för
att du tyckte att rummen var för pråliga. Du stängde dörrar till
rum som var för konventionella. Du stängde dörrar därför att
andra slott som du såg inte hade sådana rum.

Du stängde dörrar därför att religiösa auktoriteter rådde dig att
hålla dig borta från vissa rum. Du fortsatte att stänga dörrar och
stängde alla dörrar som inte passade samhällets normer eller
dina egna ideal.

Den tid när ditt slott verkade oändligt och din framtid spännande
och ljus var nu förbi. Du betraktade inte längre alla rum med samma
kärlek och beundran. Rum som du en gång var stolt över önskade du
nu skulle försvinna.

Du försökte tänka ut sätt att bli av med dem men de ingick i slottets konstruktion. Nu när du hade stängt dörren till vartenda rum som du
inte tyckte om hände det med tiden att du helt enkelt glömde bort att
de fanns.

Först insåg du inte vad som pågick. Det blev bara en vana.
Eftersom alla gav dig olika budskap om hur ett ståtligt slott skulle se
ut blev det mycket enklare att lyssna till dem än att lita på din inre röst,
den röst som älskade hela slottet.

Att stänga av vissa rum började faktiskt ge dig en känsla av trygghet.
Snart blev det så att du bara bodde i några enstaka små rum.
Du hade lärt dig att stänga ute livet eller i alla fall delar av det
och dessutom trivas med det.

Många av oss stängde också av så många rum att vi glömde att vi
någonsin hade varit ett slott. Vi började tro att vi bara var ett litet hus
med fyra rum i behov av reparation.

Förställ dig nu ditt slott som en plats där du hyser allt du är, det
goda och det onda, och att alla aspekter som finns på jorden finns
 inom dig.

Ett av dina rum är Kärlek, ett är Mod, ett är Elegans och ett
annat är Älskvärdhet.

Det finns oändligt många rum ...... kreativitet, kvinnlighet, manlighet,
ärlighet, hederlighet, hälsa, självsäkerhet, sexighet, kraft, blyghet, hat,
girighet, kyla, lättja, högmod, sjuklighet och ondska är rum i ditt slott.

Varje rum är en viktig del av byggnadens konstruktion och varje
rum har sin motsats någonstans i slottet. Lyckligtvis är vi aldrig nöjda
 med att vara mindre än vi kan vara. Vårt missnöje med oss själva
ger oss motivation i vårt sökande efter alla de förlorade rummen i
vårt slott. Vi kan hitta nyckeln till vår unika karaktär enbart genom
att öppna alla rummen i slottet.

Slottet är en liknelse som ska hjälpa dig att förstå vidden av vem du är.
Vi har alla denna heliga plats inom oss. Den är ganska lätt att nå om vi är förberedda och villiga att se helheten av vem vi är.

De flesta av oss är rädda för vad vi ska hitta innanför dörren till
dessa rum. Därför fortsätter vi låtsas som om rummen inte finns
istället för att ge oss ut på ett spännande och underbart äventyr
för att hitta vårt glömda jag.

Kretsgången fortsätter. Men om du verkligen vill ändra riktning på
ditt liv måste du gå in i ditt slott och sakta öppna varenda dörr.
Du måste utforska ditt inre universum och ta tillbaka allt du har
tagit avstånd från. Bara i närvaron av ditt hela jag kan du uppskatta
 din storhet och njuta av helheten och det unika i ditt liv.

Ibland tvingas vi att se in i rummen i vårt slott när vi utsätts

 för olika trauma och tuffa situationer.

"Av olika anledningar väljer vi att glömma vem vi är

och sedan glömma att vi har glömt det"

Sidor som är dolda för oss själva har ett särskilt kraftigt

 inflytande på vår aktuella verklighet. De har ett eget liv och

 försöker fånga vår uppmärksamhet för att bli accepterade

 och integrerade i hela vårt jag.

Lycka till med eventuellt dörr öppnande ;) 

                

Ha det Bäst!  Kram