Kul att Du tittar in hos mig!

Lämna gärna ett spår efter Dig :)

Tack för besöket och Välkommen åter!

Visar inlägg med etikett Vårt Inre Barn. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Vårt Inre Barn. Visa alla inlägg

måndag, december 15, 2014

Egenkärlek och Det Inre Barnet



Godmorgon!  

Önskar Dig en bra start på nya veckan



med lite fler bilder från Barefoot Photography 
by Tina Doane





Ja vi har alla en gång varit så här små och 
hjälplösa och fullständigt beroende av 
vår omgivning.


Det är bra att påminna sig om detta då och då
 ..... speciellt när man möter människor 
med ett "extra hårt skal"


Som ofta beror på brist på kärlek och uppskattning
 och denna hårda yta är oftast bara ett kamouflage 
för ett sårat inre barn som behöver bli sett och
 få ovillkorlig kärlek. 


Alla människor behöver få känna att de duger som de är
 ..... och detta börjar redan när vi är små barn.


Att föreställa sig människor i sin omgivning som spädbarn
 eller åldringar gör att vi lättare kan känna ödmjukhet
 inför andra och oss själva. Testa så får du se/känna ;)


Människan har en inbyggd längtan efter att få 
bli den hon är innerst inne.


Att bejaka barnet inom sig, det ursprungliga och skapande,
 är vägen till ett liv i harmoni med omvärlden, med sig själv
 och med insikten att det är i ögonblicket och i stunden, 
som varje människa lever.



Är du för hård och dömande mot dig själv? Då är det
 troligt att du är det mot andra i din omgivning också.


Detta går att ändra på och då mår man så mycket
 bättre. Första steget är att bli medveten om detta.
 Sedan börjat processen med att sluta döma dig 
själv och istället älska dig själv. Allting 
börjar med oss själva.


Man kan inte ge något till andra som man inte själv har .....


Det är aldrig för sent att börja tycka om sig själv
 ..... och då inte bara verbalt säga detta utan verkligen
 mena detta och känna detta. När gav du dig själv 
beröm, uppskattning och egen kärlek senast?


Vad som är egen kärlek får var och en själv komma på
 ..... det kan tex vara att säga Nej till något du inte mår
 bra av men som du gör ändå trots att du egentligen 
behöver något helt annat för att må bra.


Det är inte alltid lätt att hitta och förstå vad man 
saknar, behöver och mår bra av ..... men det viktiga 
är att man startar processen mot ett bättre mående ..... 
både för dig själv och din omgivning ;)


We should be teaching kids how to think. 
Not what to think.

                    

Ha det Gott! Glöm inte att ge dig själv Egen Kärlek, 
Uppskattning och Beröm.  Sedan kan du ge ännu mer
av detta till din omgivning ;) och dessutom lättare ta
 emot detta från andra.

Alltså en Win Win situation ..... me like ;))


Kram

fredag, juli 25, 2014

Frogs & Flowers



♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥


♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥


♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥

Kände för att färglägga tillvaron lite extra mycket idag
 (kanske märks på blogginlägget ;)) ....... det är fredag
och helg på G igen. Ja det är fantastiskt med ett eget
ställe på Internet där man kan få göra som man vill och
känner för ;) Lite som en egen målarbok ;) ja det är nog
 mitt inre lilla barn som vill ut och leka ..... och det får
hon så gärna ;)


Vill med detta inlägg önska Dig kära läsare en riktigt
skön helg!

Tack för titten o Välkommen åter!


 Thought of the Day:

Consciously choose who and what you want rather
than just making it work with whoever chooses you


          

Ha det Gott!  Kram

söndag, juli 06, 2014

Människans alla åldrar



Vi är alla åldrar för varandra.

En är liten och en är stor. Ibland är det tvärtom.


Vi är trotsiga tonåringar, insiktsfulla gamlingar,
sökande vuxna eller lekfulla barn.


Rollerna kan skifta ofta. Vi är alla åldrar för varandra
 och det är bra att bejaka detta inom oss.
Detta gäller i alla olika relationer.


Klokskap har vi alla oavsett ålder och vi lär oss alltid
någonting av varandra ...... eller hur ? ;)


Det finns en fantastiskt renhet och klokhet hos barn
som vi vuxna många gånger lyssnar alldeles för lite på.


Om vi alla vuxna hade bättre kontakt med vårt inre
 barn så skulle världen se annorlunda ut.
  


Många möten väcker minnen från förr. När vi
känner oss övergivna, utsatta eller invaderade
vaknar också känslorna vi hade som barn och som
vi ofta gömt undan långt inom oss.


Men vårt inre kan också leda oss till ett sannare liv.
 Genom att ta hand om sitt inre barn får vi
bättre relationer.


Föreställ dig personer i din omgivning som spädbarn
och hundraåringar. Det ökar garanterat både ens
förståelse och ödmjukhet inför andra människor.


När vi talar om det Inre barnet så är det en symbolisk
 bild av våra känslominnen från barndomen.


Dessutom finns det väldigt många äldre människor
 som känner att de inte blir lyssnade på .... som
om deras röst och åsikter inte räknas längre .....
detta gör mig uppriktigt ledsen att vi inte tar vara
 på de äldre och allt de har och ge och behöver :(



I dagens samhälle finns det ingen tid till detta
verkar det som många tycker ..... eller man tar
sig i alla fall inte den tiden.


Vi åldras inte för att vi blir äldre utan för att
vi slutar leka ;)


Vi har alla som sagt alla åldrar inom oss och det finns en bank
 av minnen från allt vi varit med om, från späda år till gårdagen.
Vissa av dessa minnen är laddade antingen positivt eller negativt.
Dessa har en tendens att stanna kvar.



Vi tolkar minnena och bygger också vår världsbild med hjälp
 av dem. Har vi varit med om att bli sårade eller kränkta som
 barn, så tror vi gärna att det är så det är här i livet.
Även om vi gör allt för att undvika det.
Och inte nog med det - vi har dessutom en tendens att
återskapa liknande situationer så att vi bekräftar vår egen
världsuppfattning. Så länge vi lever för oss själva kan allt
verka frid och fröjd. Men så fort vi möter andra människor,
spelas dramat upp på nytt.



Vi verkar ha en inbyggd radar som gör att vi hamnar i
liknande situationer om och om igen. Den som är rädd för
att bli övergiven, blir det många gånger. Den som är rädd att
bli besviken, kan vara säker på att hamna i situationer
där hon, han eller hen ;) blir det.

Detta är förstås smärtsamt. Men det är ofta när vi har utsatt
 oss för detta (kanske för många gånger) som vår inre utveckling
 och resa kan börja och vi börjar inse att det ligger inom oss
själva och att vi därmed kan förändra oss själva.......
och på så sätt skapa nya och sundare relationer.


Hmmm detta blir en lååång text detta ;) får nog lägga
 in lite fler bilder ..... ;)))


Många som upplevt/upplever en känsla av tomhet försöker
fylla denna tomhet med en massa olika "saker" detta är
en vanlig orsak till varför människor börjar med olika
missbruk ....... helt enkelt för att döva den smärta
som finns djupt inom personen.


Ju mer vi lär oss att känna efter vad vi verkligen känner utan
att snabbt ta till försvaren som bara är kamouflage desto mer
kan vi ta ansvar för våra liv. Då behöver vi inte anklaga,
stänga av eller skylla ifrån oss, utan kan i stället pröva att
sätta ord på känslorna.


När vi vågar stå för sårbarheten tar vi hand om
 vårt Inre Barn. Det är dessutom modigt och vackert
 att göra detta oavsett ålder :)

  
Men att ta hand om sitt inre barn är inte annorlunda är vanligt
 "föräldrarskap" så självklart ska man lyssna och försöka förstå
 utan att döma men inte curla ;) och naturligtvis finns det gränser
 för vad man bör "ge sitt eget inre barn" annars kan det lätt bli att
 man ger sig/gör sig själv "björntjänster" som gör mer skada
 en nytta ;)


Människan har en inbyggd längtan efter att få bli den hon
 är innerst inne. Att bejaka barnet inom sig, det ursprungliga
 och skapande, är vägen till ett liv i harmoni med omvärlden,
med sig själv och med insikten att det är i ögonblicket och i
stunden som varje människa lever ......



Själv har jag aldrig riktigt förstått varför vi är så åldersfixerade
i Sverige ...... Ja jag upplever att det är väldigt svenskt att vi har
så lätt för att kategoriserar människor efter ålder. Detta reagerade
 jag på redan som barn och tonåring och för min egen del så har jag
alltid haft vänner och umgåtts med människor i alla olika åldrar
 utan att ens tänka på åldersskillnaden. Vi har alla så mycket
att lära av varandra om vi bara väljer att se det så. Det viktiga är
 att vi förblir nyfikna på livet och vill lära oss nytt och få nya insikter.



Vi människor är inte vår ålder ..... det är bara en siffra ;) fast vi
 lever i ett ganska åldersfixerat samhället så kan vi själva välja
vår inställning och vårt förhållningssätt till ålder och det handlar
till sist trots allt om att ...... vi är inte äldre än vad vi gör oss ;).

 Tycker man att mycket är försent och att en hel del är kört på
grund av åldern ( hör tyvärr dessa argument förvånansvärt ofta )
 ..... då blir detta ens sanning - en självuppfylld profetia
och det blir detta som man faktiskt signalerar ut i olika
sammanhang. Och resultaten blir därefter och så får man
ytterligare en bekräftelse på sin "sanning" om att det
 är nog min ålder som gör att .... det är inte lönt ....
det är för sent .... om jag bara var yngre ...... osv.

Att bli äldre är en förmån som tyvärr inte alla får uppleva!

Så låt oss lyssna och lära av varandra både stora och små .....
Vi går alla i Livets Skola ;) och möten med människor
 är verkligen Livet <3



Avslutar med ..... ( Ja det är inte slut ännu :))) här kommer
meeer text ;) att citera Brandon Bays från hennes bok Resan
 ..... som är en bok och behandlingsmetod som jag verkligen kan rekommendera för dig som är intresserad av personlig utveckling
 ..... som egentligen handlar om att bli den Du är ;)

"Jag hörde en gång en berättelse om att var och en av oss kommer
till livet som en ofördärvad, ren, felfri diamant. Men prövningen
att växa upp och livets plågor får vår medfödda strålglans att
döljas av en massa skräp.

Sedan när vi blir vuxna, stryker vi ett lager blank, glänsande
fernissa över alltihop. Vi visar upp denna artificiella fasad för
världen och förundras över att ingen verkar tycka att den är så
märkvärdig. Med tiden kan vi till och med komma att tro att
detta skyddande skal är vårt verkliga jag, och vi formar hela
 vår personliga identitet kring det.

Men om vi är riktigt lyckligt lottade skänker livet oss en gåva
 - vi blir "väckta". Någonting händer när vi för ett ögonblick
bryter igenom den hårdnande ytan, ser förbi lagren av lort och
 får en skymt av det strålande ljuset djupt i vårt innersta.

Är vi sedan riktigt, riktigt lyckligt lottade ägnar vi resten av livet
 åt att resa hemåt in i denna underbara skönhet och frihet.
Vi upptäcker att vi alltid varit, och alltid kommer att vara,
denna ofördärvade, felfria diamant.

Detta är berättelsen om resan hem och om själens ständiga
uppmaning till oss att erkänna storheten inne i oss själva.
Den är din väckning, din inbjudan till att äntligen komma
hem till den du verkligen är.
Du är det som du söker"
                                              - Brandon Bays


PS: Kul att du kommit ända hit i texten/blogginlägget och nu
 blir det Inte ett ord till mer i detta inlägget. Ska bara avsluta :)))
 ..... Om Du läser dessa rader så har du förhoppningsvis läst allt
det andra också ..... om du bara har scrollat ner och bara tittat lite
snabbt på bilderna .....för texten kändes för lång och du har inte tid
 ja då är det din förlust ;)

Börja då gärna om igen på rad 1 i texten/blogginlägget ;)
Skämt och sido ..... Var och en Väljer själv .....
Frihet är viktigt .... Som sagt det där med att ta sig tid .....
Annars finns blogginlägget kvar när du eventuellt har mer tid ;)

                         

Tack för titten & Lev Väl!  Kram

tisdag, augusti 06, 2013

Queen of Sweden & Inre Barnet :)






Här lite mer tankar om vårt inre barn. Om vi vuxna kunde ha kontakt med
 det inre barnet (eller bättre kontakt med det) så skulle världen se annorlunda ut.
Många möten väcker minnen från förr. När vi känner oss övergivna, utsatta
eller invaderade vaknar också känslorna vi hade som barn och som vi ofta
gömt undan långt inom oss


Men vårt inre kan också leda oss till ett sannare liv.
 Genom att ta hand om sitt inre barn får vi bättre relationer.
Vi har alla åldrar inom oss och det finns en bank av minnen från allt
vi varit med om, från späda år till gårdagen. Vissa av dessa minnen
är laddade antingen positivt eller negativt. Dessa har en tendens att
stanna kvar.


Vi tolkar minnena och bygger också vår världsbild med hjälp av dem.
Har vi varit med om att bli sårade eller kränkta som barn, så tror vi gärna
att det är så det är här i livet. Även om vi gör allt för att undvika det.
Och inte nog med det - vi har dessutom en tendens att återskapa liknande
situationer så att vi bekräftar vår egen världsuppfattning. Så länge vi lever för
 oss själva kan allt verka frid och fröjd. Men så fort vi möter andra människor,
spelas dramat upp på nytt.


Vi verkar ha en inbyggd radar som gör att vi hamnar i liknande situationer
om och om igen. Den som är rädd för att bli övergiven, blir det många gånger.
Den som är rädd att bli besviken, kan vara säker på att hamna i situationer
där hon, han eller hen ;) blir det.
Detta är förstås smärtsamt. Men det är ofta när vi har utsatt oss för detta
 (kanske för många gånger) som vår inre utveckling och resa kan börja och vi
 börjar inse att det ligger inom oss själva och att vi därmed kan förändra oss
själva....... och på så sätt skapa nya och sundare relationer.


Många som upplevt/upplever en känsla av tomhet försöker fylla denna tomhet
med en massa olika "saker" detta är en vanlig orsak till varför människor börjar
med olika missbruk ....... helt enkelt för att döva den smärta som finns djupt
inom personen.

När vi talar om det Inre barnet så är det en symbolisk bild av
våra känslominnen från barndomen.


Ju mer vi lär oss att känna efter vad vi verkligen känner utan att snabbt ta till
försvaren som bara är kamouflage desto mer kan vi ta ansvar för våra liv.
Då behöver vi inte anklaga, stänga av eller skylla ifrån oss, utan kan i
stället pröva att sätta ord på känslorna.

Alltså när vi vågar stå för sårbarheten tar vi hand om vårt Inre Barn.


Men att ta hand om sitt inre barn är inte annorlunda är vanligt "föräldrarskap"
så självklart ska man lyssna och försöka förstå utan att döma men inte curla ;)
och naturligtvis finns det gränser för vad man bör "ge sitt eget inre barn" annars
kan det lätt bli att man ger sig själv "björntjänster" som gör mer skada en nytta ;)
  

Olika Sinnestillstånd för alla åldrar :)


Människan har en inbyggd längtan efter att få bli den hon är innerst inne.
Att bejaka barnet inom sig, det ursprungliga och skapande, är vägen till ett
 liv i harmoni med omvärlden, med sig själv och med insikten att det är i
ögonblicket och i stunden som varje människa lever ......

                          
Lev Väl och Ta Väl Hand om ditt Inre Barn för det är du värd :)  Kram