Åsnan i brunnen .....

Det var en gång en bonde som hade en gammal mulåsna. 
En dag ramlade åsnan olyckligtvis ner i en tom brunn. 
Bonden blev ledsen, för han älskade den gamla åsnan. 
Men efter att noggrant ha undersökt möjligheterna att 
rädda åsnan ur den femton meter djupa brunnen, 
förstod han att det skulle bli omöjligt. Hon satt fast 
nere på botten av brunnen.

Trots att han avskydde att behöva göra det, insåg han
 att det barmhärtigaste han kunde göra var att fylla 
brunnen med jord och begrava åsnan där hon stod. 
Det skulle förhoppningsvis bespara henne en del lidande. 
Han bad några vänner om hjälp, och tillsammans började
 de kasta ner ett spadtag jord åt gången.

När den gamla åsnan kände den första jordhögen 
träffa ryggen blev hon förfärad. "Varför händer alla 
dessa hemska saker just mig"?

Först ramlar jag ner i den här brunnen, och ingen kommer 
för att hjälpa mig. Nu försöker de glömma mig, genom att 
begrava mig här. Jag skulle ha förstått att mitt liv 
skulle sluta på detta ömkansvärda sätt.

Aldrig har det hänt något bra i vår familj. Pappa Åsna blev 
aldrig något att räkna med. Mamma Åsna gick på lugnande 
medel. Broder Åsna var den fulaste i sitt gäng. Varför, 
varför måste detta hända?

Men medan åsnan stod där på botten av brunnen och 
tyckte synd om sig själv, fick hon plötsligt en lysande idé. 
Istället för att bara stå där och låta jorden begrava henne, 
skulle hon i alla fall kämpa under sina sista timmar.

Hon bestämde att varje gång hon kände jorden träffa 
ryggen, skulle hon skaka av den och kliva uppåt, skaka 
av den och kliva uppåt och skaka av den och kliva uppåt.

Så hon började göra detta. Oavsett hur trött hon var eller 
hur smärtsamt det var så fortsatte hon oförtrutet att skaka
 av och kliva uppåt, skaka av och kliva uppåt. Hon tvingade 
sig själv att vägra ge upp.

Tre timmar senare kunde åsnan triumferande ta klivet över 
brunnskanten och ställa sig på säker mark igen.

Samma jord som skulle begrava henne, räddade istället 
hennes liv. Allt tack vare hennes sätt att hantera sin 
svåra situation.

Häng med ut i rymden ;)

             

Tack för titten!   Kram