Queen of Sweden & Inre Barnet :)

Här lite mer tankar om vårt inre barn. Om vi vuxna kunde ha kontakt med

 det inre barnet (eller bättre kontakt med det) så skulle världen se annorlunda ut.

Många möten väcker minnen från förr. När vi känner oss övergivna, utsatta

eller invaderade vaknar också känslorna vi hade som barn och som vi ofta

gömt undan långt inom oss

Men vårt inre kan också leda oss till ett sannare liv.

 Genom att ta hand om sitt inre barn får vi bättre relationer.

Vi har alla åldrar inom oss och det finns en bank av minnen från allt

vi varit med om, från späda år till gårdagen. Vissa av dessa minnen

är laddade antingen positivt eller negativt. Dessa har en tendens att

stanna kvar.

Vi tolkar minnena och bygger också vår världsbild med hjälp av dem.

Har vi varit med om att bli sårade eller kränkta som barn, så tror vi gärna

att det är så det är här i livet. Även om vi gör allt för att undvika det.

Och inte nog med det - vi har dessutom en tendens att återskapa liknande

situationer så att vi bekräftar vår egen världsuppfattning. Så länge vi lever för

 oss själva kan allt verka frid och fröjd. Men så fort vi möter andra människor,

spelas dramat upp på nytt.

Vi verkar ha en inbyggd radar som gör att vi hamnar i liknande situationer

om och om igen. Den som är rädd för att bli övergiven, blir det många gånger.

Den som är rädd att bli besviken, kan vara säker på att hamna i situationer

där hon, han eller hen ;) blir det.

Detta är förstås smärtsamt. Men det är ofta när vi har utsatt oss för detta

 (kanske för många gånger) som vår inre utveckling och resa kan börja och vi

 börjar inse att det ligger inom oss själva och att vi därmed kan förändra oss

själva....... och på så sätt skapa nya och sundare relationer.

Många som upplevt/upplever en känsla av tomhet försöker fylla denna tomhet

med en massa olika "saker" detta är en vanlig orsak till varför människor börjar

med olika missbruk ....... helt enkelt för att döva den smärta som finns djupt

inom personen.

När vi talar om det Inre barnet så är det en symbolisk bild av

våra känslominnen från barndomen.

Ju mer vi lär oss att känna efter vad vi verkligen känner utan att snabbt ta till

försvaren som bara är kamouflage desto mer kan vi ta ansvar för våra liv.

Då behöver vi inte anklaga, stänga av eller skylla ifrån oss, utan kan i

stället pröva att sätta ord på känslorna.

Alltså när vi vågar stå för sårbarheten tar vi hand om vårt Inre Barn.

Men att ta hand om sitt inre barn är inte annorlunda är vanligt "föräldrarskap"

så självklart ska man lyssna och försöka förstå utan att döma men inte curla ;)

och naturligtvis finns det gränser för vad man bör "ge sitt eget inre barn" annars

kan det lätt bli att man ger sig själv "björntjänster" som gör mer skada en nytta ;)

  

Olika Sinnestillstånd för alla åldrar :)

Människan har en inbyggd längtan efter att få bli den hon är innerst inne.

Att bejaka barnet inom sig, det ursprungliga och skapande, är vägen till ett

 liv i harmoni med omvärlden, med sig själv och med insikten att det är i

ögonblicket och i stunden som varje människa lever ......

                          

Lev Väl och Ta Väl Hand om ditt Inre Barn för det är du värd :)  Kram