Fotspår i Sanden/Footprints in the Sand

En man hade en dröm.

Han drömde att han gick längs en strand tillsammans med Gud.

På himlen trädde plötsligt en händelse från hans liv fram.

Han märkte att vid varje period i livet fanns spår i sanden av två par fötter.

När den sista delen av hans liv framträdde såg han på fotspåren i sanden.

Då såg han att många gånger under sin levnadsvandring

fanns det bara ett par fotspår.

Han märkte också att detta inträffade under hans mest ensamma

och svåra perioder av sitt liv.

Detta bekymrade honom verkligen och han frågade Gud om detta.

"Herre Du sa den gång jag bestämde mig för att följa Dig,

att Du aldrig skulle överge mig utan gå vid min sida hela vägen.

Men jag har märkt att under de allra svåraste tiderna i mitt liv

har det funnits bara ett fotspår.

Jag kan inte förstå att Du lämnade mig när jag behövde Dig mest."

Herren svarade: "Mitt kära barn jag älskar dig och

skulle aldrig lämna dig under tider av prövningar och lidande.

När du såg bara ett par fotspår - Då bar Jag dig.

                                                                                                       (Okänd Filosof)

One night I dreamed a dream.
As I was walking along the beach with my Lord.
Across the dark sky flashed scenes from my life.
For each scene, I noticed two sets of footprints in the sand,
One belonging to me and one to my Lord.

After the last scene of my life flashed before me,
I looked back at the footprints in the sand.
I noticed that at many times along the path of my life,
especially at the very lowest and saddest times,
there was only one set of footprints.

This really troubled me, so I asked the Lord about it.
"Lord, you said once I decided to follow you,
You'd walk with me all the way.
But I noticed that during the saddest and most troublesome times of my life,
there was only one set of footprints.
I don't understand why, when I needed You the most, You would leave me."

He whispered, "My precious child, I love you and will never leave you
Never, ever, during your trials and testings.
When you saw only one set of footprints,
It was then that I carried you."

Denna dikt är vi många som hört under årens lopp .... men 

ingen tycks riktigt veta vem som skrivet denna. Oavsett så

 tycker jag att den är väldigt vacker och ger tröst i 

svåra perioder och kan hjälpa människor att våga känna

 tillit när man tvivlar. I dikten där Ordet Gud nämns kan

 var och en tänka på/eller byta ut till det som just man 

själv känner är rätt för en. Ibland är det en annan religion

 som använder andra begrepp än Gud eller så är det något

 annat som man tror på ......

Själv tror jag i alla fall att ha något man tror på ger en

 styrka, kraft och vägledning under livets resa. Men en 

hel del människor reagerar när ordet Gud används då tycker

 många att det blir för religiöst. Fast jag tror att alla 

människor innerst inne tror på något även de som 

kallar sig ateister ;)

                  

Ha det Bäst!  Kram