Det är svårt för en människa att föreställa sig insekternas visuella värld. Deras ögon skiljer sig i hög grad från våra till både byggnad och funktion och ger alltså en helt annorlunda bild av omvärlden.
Insekterna har sammansatta ögon, uppbyggda av ett stort antal enkla element som kallas ommatidia och framträder som små facetter sedda framifrån. Man räknar med att dessa ger god förmåga att upptäcka rörelser, men eftersom de inte kan fokusera, har de blombesökande insekterna sannolikt sämre synskärpa än vi.
Dock har experiment bevisat att insekterna lockas av starka blomfärger redan från ganska långt håll, och de kan också vägledas över blommans yta av små märken eller linjer på bara några millimeter. Många insektpollinerade blommor lockar inte bara med färger utan också med dofter, men de båda metodernas relativa betydelse varierar en hel del från art till art. En del blommor använder lukter för att locka till sig insekter från längre håll, medan andra sätter in lukten bara på nära håll.
I andra fall stimulerar dofterna bara insekterna att söka föda, och ytterligare andra växter är helt doftlösa. Insekter kan ibland rentav fås att sluta att besöka en del växter om man ger deras blommor en annan och ovanlig lukt.
Kan insekter alls skilja mellan olika färger?
Den österrikiske nobelpristagaren Karl von Frisch studerade detta genom att använda olika färgade papperslappar som markeringar för att visa bina till en skål med deras favoritföda sockervatten. Han började med att dressera dem att dricka sockervatten ur en skål placerad på blått papper, och fann då att de snart sökte sig till det blåapappret också när det inte fanns någon skål där.
Om bina fick välja mellan grått och blått sökte de sig konsekvent till den blå färgen, detta visade på att de verkligen reagerade på färgen och inte bara på en skillnad i styrkan hos det ljus som återkastades från pappret. Ytterligare försök visade att bina kan särkskilja sex olika färger: ultraviolett, blågrönt, violett, "bipurpur"(som är en blandning av gult och ultraviolett), gult och blått. Deras synförmåga är alltså förskjuten ett stycke längs ljusspektrum i jämförelse med vår, i riktning mot de kortare våglängderna.
Bin är mycket känsliga för ultraviolett, som vi inte alls kan se. Ljus som innefattar alla vårt synliga spektrums färger framträder för oss som vitt. Motsvarande färg för bina har en ultraviolett komponent och saknar den röda.
Många växter ser säkert helt olika ut för oss och för insekterna. Körsbärsblommor tex förefaller vita för oss därför att de återkastar alla vårt synliga spektrums färger - blått, grönt, rött etc. Eftersom bin inte kan se rött kommer dessa blommor att förefalla dem blågröna - vitt ljus utan sin röda komponent. Ljungens purpurfärgade blommor som återkastar en blandning av rött och blått ljus blir blå för bina. Ett annat exempel är kornvallmon som tillhör de få verkligt klarröda blommorna ..... ironiskt nog har bina ingen möjlighet att uppskatta deras strålande röda färg.
För ett bi är kornvallmons kronblad ultravioletta eftersom de reflekterar också detta ljus. Andra pollinerade insekter har inte studerats lika grundligt som bina, men man vet att såväl alla högre flugor och dag- och nattfjärilar kan särskilja olika färger. Det förefaller som om också många andra insekter precis som bina skulle vara rödblinda men se i ultraviolett. Det finns dock många undantag mot den regeln, och man vet att tex en del fjärliar kan se rött.
Fortsättning följer ...... häng gärna med ...... :)