Växternas Värld Del 4 Hur växterna alstrar sina färger

Växterna är uppbyggda av mikroskopiskt små celler. Flertalet växtceller har en central kärna och en eller flera vätskefyllda vakuoler, omgivna av protoplasma. De pigment som ger växten dess färg alstras av cellerna och deponeras framför allt i tre olika delar av dessa.

Cellväggarna innehåller en mängd olika pigment (svart, brunt, gult,rött, blått och violett) som ofta kan göra cellen helt ogenomskinlig. Protoplasman kan färgas av fettlösliga pigment, inneslutna i plastider. Bland plastidpigmenten märks klorofyll (grönt) och karotenoider (gult, orange, rött och brunt). Cellvätskan får sin färg av vattenlösliga vakuolära pigment. Bland dessa märks anthocyaninerna (från scharlakansrött över magenta och purpur till blått) och anthoxanthinerna (blekt   elfenben till mättat gult).

Växtvärldens viktigaste och mest karakteristiska färg är naturligtvis den gröna. Trots att det finns en enorm massa olika gröna nyanser alstrar de allesammans med få undantag på ett och samma sätt nämligen genom klorofyll.

Klorofyllet finns inneslutet i små gröna plastider som kallas kloroplaster och som hos de flesta landväxter är små, konvext linsformade och mindre än 0,01 mm i diameter. Man finner dem i väldiga mängder i bladens celler.

Brunt är den näst vanligaste färgen hos växterna, oftast som färg på gamla och döda vävnader. De bruna pigmenten finns oftast i cellväggarna och bildas när växterna skadas, åldras eller dör, då de kemiska ämnena i den oxideras. Tex det bruna på ett skadat äpple (drar paralleller till oss människor och oxidering ....... :) det är ju viktigt att få i sig antioxidanter. .......... så att vi inte åldras och oxiderar i förtid!


Fortsättning följer ........  Välkommen åter! :)